Överdäckningen av Klarastrandsleden och järnvägen i inlägget nedan kommer troligtvis bli av men dröjer minst 10-15 år. Trots att det här är ett av landets centralaste lägen är det ännu för dyrt att överdäcka. Men när Stockholm växer och markpriserna i centrala lägen ökar kommer överdäckningen. Då ska det bli intressant att se hur avslutningen mot kanalen utformas, och hur kajen och vattenytan används.

Vid en överdäckning knyts Centralen – Norra bantorget och St Eriksplan ihop bättre. Och det finns en möjlighet att göra en den delen av Karlbergskanalen mycket trivsammare.

Det är svårt att skynda på överdäckningen och initiativet kommer nog från staden när tiden är inne. Men jag vill slå ett slag för att kajen och vattenytan intill Klarastrandsleden ska göras attraktivare redan nu och fram till överdäckningen.

Idag är kajen längs Klarastrandsleden oanvänd och ser otroligt tråkig ut.

Det skulle vara en stor tillgång för Stockholm som turiststad om det gick att komma ner till vattnet från Centralen och Kungsbron.

Jag skulle gärna se att kajen fram till tiden för överdäckningen skulle gå att använda för t.ex. kajakuthyrning, sightseeingbåtar, servering. Inspiration skulle kunna hämtas från Pampas Marina i Solna. Kajen skulle kunna vara en flytande brygga som skärmas av från trafiken. Se gröna markeringen på kartan nedan.

En tillfällig utveckling av kajen längs Klarastrandsleden skulle kunna göra city mycket trevligare och Stockholm skulle bli en bättre turiststad.

I en ny serie bloggposter kommer Urbano att gå på vandring i Stockholm för att upptäcka oexploaterade och icke optimalt utnyttade områden med potential att bli vacker och urban stad. Först ut är Vasastan.

Låt oss börja så här. Skulle inte du vilja bo centralt, med utsikt mot vatten, med restauranger och barer in på knuten, med utmärkt kommunikationer och närhet till grönområden? De flesta svarar givetvis ja på en sådan fråga. I Vasastan finns faktiskt ett sådant område som ännu ej är bebyggt, utan består av tågräls och motorleder: Klarastrand.
Att detta stora och vackra område inte används på ett bättre sätt är i våra ögon ett mysterium.

Klarastrandsleden och västa Vasastan idag

Från Karlbergs slott i norr, hela vägen längs Karlbergssjön och Barnhusviken fram till City finns det kilometerlånga Klarastrandsområdet som verkligen har potential. Ja, vi vet… Infrastrukturprojekt är ofantligt dyra och komplicerade. Men låt oss drömma lite. Här följer Urbanos framgångsformel:

• Överdäckning av Järnvägen
• Anlägg en strandpromenad för fotgängare och cyklar
• Låt strandpromenaden kantas av restauranger, butiker och caféer
• Låt Birkastan och Atlasområden växa med bostäder mot vattnet
• Låt City och området runt Norra Bantorget få fler höga kontorsbyggnader, hela vägen mot vattnet

Med våra åtgärder skulle ett modernt och urbant område för människor med bostäder, restauranger, natur och arbetsplatser kunna bli verklighet. Skulle inte du vilja bo här?

Köpenhamn är en bra förebild för Stockholm på cykelfronten. Där har cykeln länge haft en självklar roll i gaturummet länge. Se filmklipp från cykelstaden Köpenhamn här

Lådcyklar är en vanlig syn i  Köpenhamn - men ännu ovanligt i Stockholm

Även i planeringen prioriterats cykeln, se artikeln i Svensak Dagbladet om cykelplanering i Köpenhamn från 1 juni 2010. Om De flesta av Köpenhamns lösningar bör vara direkt användbara i Stockholm. En tydlig skillnad är dock att Köpenhamnsborna inte låser fast cyklarna. I Stockholm låser de flesta med en lite nyare och dyrare cyklar fast dem i något så för att de ska försvinna. Om skillnaden beror på fler cykelstölder eller andra försäkrings regler eller om det bara är tradition har jag ingen aning om. Men slående är det när man lagt märke till det.

Jag tror inte att trenden kommer hit men mer troligare är att de lådcyklarna och elcyklarna kommer. Och jag lobbar för att Stockholm får fler bra cykelställ där man kan låsa fast bakhjul och ram. För det ser det ser det ut att behövas.

I Stockholm låser vi gärna fast cykeln, snyggast för gatubilden är det när det finns cykleställ att låsa fast i

Jag gör själv de flesta av mina resor med cykel och tänker mycket på cykelns roll i staden även om jag inte jobbar med trafikplanering. För stadslivet skapar cyklisterna liv och rörelse utan buller och avgaser. Cyklisten är en bra symbol för det nya urbana Stockholm.

Ensam cyklist utan hjälm på Kunsholmstorg sommaren 2006

Cyklandet har ökat rejält i Stockholm de senaste åren och det är i innerstaden cyklandet ökar mest. Cykelbanor och lånecyklar har vi politiken att tacka och hand i hand kan man se fler cykelhjälmar och vintercyklande. Cyklandet har brett ut sig och det är ofta trångt på cykelbanorna.

Stockholm kommer satsa mer på cyklisterna. I somras fick Trafikkontoret i uppdrag att ta fram en ny cykelplan för Stockholm som kommer presenteras under våren 2011. Läs mer på stockholm.se

Viktigt där är att underlätta för cykelpendlarna och det är ju bra men jag hoppas att man ska satsa mer också på cyklisterna i innerstaden. Det finns fortfarande många som inte riktigt vill eller vågar cykla i innerstaden och det låter inte som någon bra stad i mina öron. Hur stor del av de som bor i en stadsdel som trivs att cykla där säger en hel del och kunde var ett bra parameter. Och även om det inte mäts så hoppas jag på en ökning.

Norra stationsområdet kommer att genomgå en fantastisk förvandling under de kommande åren. Från parkering, motorväg och järnvägsspår till ett modernt urbant område med tät stad, bostäder, kontor och grönområden. Majoriteten är positiva till planerna om det inte vore för Tors Torn.

Med sina 143 meter kommer tornen att bli bland Stockholms högsta byggnader, endast 10 m lägre än Kaknästornet. En imponerande port in mot Stockholm och alltså. Det som gör tornen till föremål för diskussion och motstånd är den extrema kontrast som kommer att uppstå gentemot intilliggande Röda Bergen med sina fyravåningshus och gemytliga storgårdskvarter.

Just nu finns två upprop på nätet. Stoppa Tors Torn och Ja till Tors Torn! Vilka ska gå vinnande ur striden?

Tyrgatan 4 - Bildmontage från Thule Fastighetsutveckling

Finansmannen Maths O Sundqvist hade en god idé - Att skapa det ultimata residenset i Lärkstaden i Stockholm med  plats för fina bjudningar för näringslivets toppar, affärsverksamhet och högklassigt boende. Finanskrisen kom dock emellan och krasade drömmarna för finansmannen som blev av fastigheten när Carnegie tog över tillgångarna i Sundqvists bolag Skrindan.

Fastigheten mitt i Lärkstaden består av över 400 kvm fördelat på fem våningar. Tyrgatan har genomgått en mycket påkostad renovering. Uppgifter från författaren Jens Ganman, som skrivit boken Kungen av Jämtland om finansmannen, gör gällande att fastigheten har renoverats för 30-40 MSEK. Detta utöver de 35 MSEK som fastigheten köptes för. Mycket pengar för palatset alltså.

Tyrgatan 4 är nu till salu. Prislappen kommer med all sannolikhet att bli saftig. Marknaden för lyxboende är mycket stark just nu så det bör vara ett bra tillfälle för Skrindan att sälja av fastigheten.

Mer information och bilder finns hos Thule Fastigheter.