<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><!-- generator="WordPress/2.7" -->
<rss version="0.92">
<channel>
	<title>Urbano: Stockholm, Bostäder, Innerstaden</title>
	<link>http://urbano.se</link>
	<description>Boende och stadsutveckling i Stockholm</description>
	<lastBuildDate>Wed, 15 Jun 2011 19:06:27 +0000</lastBuildDate>
	<docs>http://backend.userland.com/rss092</docs>
	<language>en</language>
	
	<item>
		<title>Arkitekturhistorisk beskrivning</title>
		<description><![CDATA[En arkitekturhistorisk beskrivning redogör för vilka kvaliteter ett hus eller en fastighet har och vilket tillstånd de befinner sig i. Beskrivningen inleds med en historisk bakgrund där husets och platsens historia kortfattat nystas upp. Sedan följer en redogörelse för vad det är vi egentligen ser; hur ser huset ut idag, vilka ombyggnader har gjorts, vilka [...]]]></description>
		<link>http://urbano.se/2011/06/arkitekturhistorisk-beskrivning/</link>
			</item>
	<item>
		<title>Begreppsförklaringar</title>
		<description><![CDATA[
I dag har vi fått upp första versionen av ordlistan för samhällsplaneringsbegrepp. Ett lite ovanligt inslag i verksamheten och det ska bli kul att se vad det ger för respons.

Tanken är att ordlistan ska avlasta och komplettera kommuners och andra aktörers hemsidor som beskriver begreppen på olika håll. Istället för att alla organisationer som inom [...]]]></description>
		<link>http://urbano.se/2011/03/begreppsforklaringar/</link>
			</item>
	<item>
		<title>Åter till Oxtorget</title>
		<description><![CDATA[En regnig dag 1996 hade jag nöjet att få en egen visning av de två husen vid Oxtorget av husens arkitekt Sune Malmquist.
Oxtorget är en liten plats i Stockholm centrum. Få vet var det egentligen ligger och ännu färre vet att det en gång betraktades som ett torg. Det var ett litet torg med några [...]]]></description>
		<link>http://urbano.se/2011/02/ater-till-oxtorget/</link>
			</item>
	<item>
		<title>Folkhemmets formspråk</title>
		<description><![CDATA[
Föregående inlägg tog upp detaljer i ett område som vanligen inte väntas innehålla något av intresse. Detaljerna, som stentrappa och räcke av smidesjärn, är rester av ett formspråk från folkhemsbyggandetstid på 1940- och 50-talen, som i detta fall överlevt en liten bit in på 60-talet.
Folkhemsarkitekturen och -stadsplaneringen har ett lågmält formspråk. Detta är inte de stora gesternas arkitektur och dess [...]]]></description>
		<link>http://urbano.se/2011/02/folkhemmets-formsprak/</link>
			</item>
	<item>
		<title>Arkitekturhistorisk syn på miljonprogrammet</title>
		<description><![CDATA[Idag har jag varit ute med en samhällsplanerare med arkitekturhistoriks inriktning och tittat på byggnadshistoriska detaljer från miljonprogrammet tidiga år. Mycket roligt att uppmärksamma fler kvaliteter och fundera på hur dessa kan lyftas fram.
Klart något att fördjupa sig i! Genom att identifiera och lyfta fram fina detaljer kan man med små medel höja intrycket av [...]]]></description>
		<link>http://urbano.se/2011/02/arkitekturhistorisk-syn-pa-miljonprogrammet/</link>
			</item>
	<item>
		<title>Vasastan ett tvärsnitt av Sverige</title>
		<description><![CDATA[Läste en notis i Vi i Vasatan i morse om kaféet Ritorno. Tidningen menar att kaféet utgör ett tvärsnitt av svenska fik på samma sätt som Vasastan utgör ett tvärsnitt av Sveriges befolkning. Jag gillar Ritorno men skulle säga att det är ett ganska ovanligt fik. Och att säga att Vasatsan utgör ett tvärsnitt av [...]]]></description>
		<link>http://urbano.se/2010/10/vasastan-ett-tvarsnitt-av-sverige/</link>
			</item>
</channel>
</rss>

