En arkitekturhistorisk beskrivning redogör för vilka kvaliteter ett hus eller en fastighet har och vilket tillstånd de befinner sig i. Beskrivningen inleds med en historisk bakgrund där husets och platsens historia kortfattat nystas upp. Sedan följer en redogörelse för vad det är vi egentligen ser; hur ser huset ut idag, vilka ombyggnader har gjorts, vilka delar är original, vilken arkitekturstil har huset och vad är utmärkande för den, var är tidstypiskt, vad är kulturhistoriskt värdefullt? I denna del av den arkitekturhistoriska beskrivningen är fotografier viktiga, dels som illustrerande och dels som dokumentära. Beskrivningen avslutas med en vägledning för framtida underhåll och renoveringar. Vägledningen tar upp det viktigaste, exempelvis vad en bostadsrättsföreningsstyrelse bör tänka på vid renoveringar i det aktuella huset eller fastigheten.

En arkitekturhistorisk beskrivning  kan ligga till grund för husets underhållsplan, exempelvis genom att de ansvariga kan hålla reda på vilka ändringar som gjorts i huset och vilka delar som ännu är original. En plan, som tillvaratar husets karaktär och historia, är ett verktyg för hur nya renoveringar ska genomföras. En sådan plan möjliggör långsiktigt underhåll oberoende av vem som för tillfället är ansvarig för huset. Långsiktigt underhåll är inte bara viktigt för huset, utan är dessutom mer ekonomiskt. En  arkitekturhistorisk beskrivning är också till för de som bor i huset. Genom att få veta vad det är för hus de egentligen bor i, får de boende ökad förståelse och intresse för sitt hus. Detta är givetvis mycket viktigt för husets fortsatta liv.

Den här arkitekturhistoriska beskrivningen gjorde jag för Brf Bojen 7 på Kungsholmen: arkitekturhistorisk-beskrivning-av-fastigheten-bojen-7-webbversion

Ett hus, en fasad, lagd till en annan bildar en gata, ett torg, en stad, vilka är den miljö vi rör oss i varje dag. Ett enda hus är ingen bagatell, den är en del av vår närmiljö, därför förtjänar den eftertanke och varsamhet.

I dag har vi fått upp första versionen av ordlistan för samhällsplaneringsbegrepp. Ett lite ovanligt inslag i verksamheten och det ska bli kul att se vad det ger för respons.

Tanken är att ordlistan ska avlasta och komplettera kommuners och andra aktörers hemsidor som beskriver begreppen på olika håll. Istället för att alla organisationer som inom området ska behöva publicera sina egna begreppsförklaringar är ordlistan tänkt att vara komplett och ett aktuell att länka till.

Uppdelningen är tänkt att vara Planeringsunderlag, Kommunal planering, Intressanta projekt, Begrepp inom samhällsplanering, Yrkesgrupper och Metoder för samhällsplanering. För Planeringsunderlag är det t.ex. begrepp som ortsanalys som beskrivs och inom den kommunala planering beskrivs t.ex. den kommunala organisationen. Tanken är givetvis att bidra med aktuella begreppsförklaringar och därigenom få lite uppmärksamhet. Arbetet är bara påbörjat!

En regnig dag 1996 hade jag nöjet att få en egen visning av de två husen vid Oxtorget av husens arkitekt Sune Malmquist.

Oxtorgets bägge hus från Sveavägen.

Oxtorget är en liten plats i Stockholm centrum. Få vet var det egentligen ligger och ännu färre vet att det en gång betraktades som ett torg. Det var ett litet torg med några buskar och bänkar och med en “vattenskulptur utan vatten”. Intill låg en parkeringsplats. Här byggdes mellan 1994 och 1995 två stora bostadshus, ett blått på torget och ett rött på parkeringsplatsen. Malmskillnadsgatans viadukt delar de bägge husen och det västra, blå huset vetter ut mot Sveavägen och Konserthuset. Av torget finns inget kvar, men gatusträckningen är fortfarande densamma.

Ännu idag finns här i det blå huset en restaurang med plats för en mindre uteservering. Kontorslokalerna finns också kvar i bottenvåningarna, men några butiker går inte att finna. Även H-son är kvar i grannhuset, trots att de boende i Oxtorgets två hus tidigt försökte få verksamheten flyttad.

Husen har ett omisskänligt klassicistiskt formspråk. Det blå husets sockelvåning är på långsidan utformad som en arkad och dess sockelvåning på gavelsidan mot Sveavägen för tankarna till en triumfbåge. Husens delas horisontalt av gesimser, fönstren har “slutstenar” inristade i putsen i en ljus avvikande färg och man hittar festonger under den näst sista våningens fönster. Det blå husets tornbyggnad avslutas med ett frontonmotiv (tempelgavel), med en gesims som entablement och lisener, som likt kopplade kolonner bär upp entablementet.

Det röda huset balanserande torn.

En lekful detalj är det röda husets torn, som lite dramatiskt balanserar ovanför ett avskuret hörn. Likaså de båda husens livliga taklinje, som enligt arkitekten passade extra bra platsens branta läge.

Husens klassicistiska drag och det lätta, enkla intryck de ger påminner tydligt om 1920-talets klassicism. Arkitekten Sune Malmquist framhöll gärna vid vårt möte att 1920-talet varit en inspirationskälla vid skapandet av husen. Han betonade det klassicistiska tänkandet som låg bakom - den klassicistiska idén om huset som en kolonn med bas och krön. Sockelvåningarna med en två-våningsskala fungerar som kraftfull bas och festongerna utnyttjade Sune Malmquist som krönmotiv.

Continue reading →

Idag har jag varit ute med en samhällsplanerare med arkitekturhistoriks inriktning och tittat på byggnadshistoriska detaljer från miljonprogrammet tidiga år. Mycket roligt att uppmärksamma fler kvaliteter och fundera på hur dessa kan lyftas fram.

Klart något att fördjupa sig i! Genom att identifiera och lyfta fram fina detaljer kan man med små medel höja intrycket av den fysiska miljon och ge en mer nyanserad bild av hus från miljonprogramstiden. Något att utveckla både i vår områdesanalys och platsanalys tror jag. Det är tacksamt när kvaliteter finns och bara behöver lyftas fram.

Se bara vilken trevlig stenmur, stentrappan och det smäckra räcket!

Läste en notis i Vi i Vasatan i morse om kaféet Ritorno. Tidningen menar att kaféet utgör ett tvärsnitt av svenska fik på samma sätt som Vasastan utgör ett tvärsnitt av Sveriges befolkning. Jag gillar Ritorno men skulle säga att det är ett ganska ovanligt fik. Och att säga att Vasatsan utgör ett tvärsnitt av Sveriges befolkning är ganska kul.

Kollade just priserna på bostadsrätter och nu ligger Vasastan på 58 739 kr per kvm medan rikets genomsnitt på 21 264 kr. Bopriser och befolkning är inte samma sak, men något säger de.